sjuk liten pojke..

Nu är Liam äntligen på bättringsvägen, han har inte börjat äta så mycket än men jag hoppas att det kommer nu..han har haft feber, kräkts, sen matvägrade han , ont i magen, han har VELAT sova, haha! då vet man som hans mamma att nånting inte står helt rätt till! sen igår fick han utlag som såg ut som vita blåsor med rödflammigt runtomkring på händerna och upp på armarna, då blev vi oroliga igen och ringde doktorn, men det var höstblåsor så det skulle inte vara nån fara, sen på natten fick Liam ett kruppanfall, en av de otäckaste stunderna jag varit med om...usch..han har ju fått diagnosen krupp, men den här gången har han ju inte hostat någonting, så när han vaknade mitt i natten och gjorde ifrån sej ett oerhört konstigt ljud när han andades. han kippade efter luft och när han andades lät det som en hund nästan. man blir rädd, man blir mer än rädd när ens barn ser ut att inte kunna andas och man vet framförallt inte vad man ska göra. ringde i alla fall sjukvårdsupplysnignen och dom förklarade att det var ett kruppanfall och att han behöver frisk luft och att det går över efter ett tag...som sagt så kom det ju så oförberett och det gör tydligen sådana anfall.....hua...rädd var jag som sagt, tur att Leo var hemma..

sedan igår på eftermiddagen så bytte jag blöja på lillen och såg att han hade lite blod i kisset...ska det aldrig ta slut tänker man ju och får ont i hela magen för man blir så orolig..ringde i alla fall igen jouren och vi fick komma in...allt såg bra ut, Liam var duktig och fick ju ta urinprov och blodprov, eller som han säger att "mamma doktorn tog ketchup ur Liams finger"! så söt min lille älskling, i alla fall verkar allt bra, en virusinfektion som har säte i magen och måste går över av sej själv..men som sagt, han är redan piggare idag och jag börjar känna igen min lille pojke igen..

annars är det jobbsökande som gäller, på lördag ska vi ha gäster och på söndag kommer nog min mamma och pappa och hälsar på oss en sväng! nu har jag 4 veckor kvar på graviditeten...jag längtar tills det är dags...tänk att snart får jag ligga och gosa med en bebis igen, ett mirakel till i mitt liv....så underbart..